SYSTEMMÄSSIGA UTMANINGAR VÄNTAR

gd

SYSTEMMÄSSIGA UTMANINGAR VÄNTAR

Under året har Energikommissionen avlämnat sitt slutbetänkande. Svenska kraftnät har fortlöpande biträtt kommissionen med olika underlag för arbetet. Vidare har det nya systemet med s.k. nätutvecklingslån implementerats och de fyra första lånen om sammanlagt 449 miljoner kronor har beviljats.

Arbetet med miljö, arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet har utvecklats ytterligare. Svenska kraftnät är sedan några år miljöcertifierat enligt ISO 14001. I Naturvårdsverkets rapport ”Miljöledning i staten 2015” rankades Svenska kraftnäts miljöledningsarbete bland de 18 bästa myndigheterna av totalt 186. Arbetet kring miljöutbildning lyftes särskilt fram.

Ett internt arbete har bedrivits med att se över den författningsmässiga regleringen av Svenska kraftnäts verksamhet. I december överlämnade verket förslag till regeringen om ändringar i ellagen och förordningen om systemansvar som bl.a. syftar till att tydliggöra Svenska kraftnät befogenheter vid störningar i den fredstida elförsörjningen och säkerställa att verket kan fullgöra sitt ansvar som systemansvarig myndighet.

EFFEKTFRÅGAN

Sverige har idag ett betydande energiöverskott och det kommer att bli ännu större när ytterligare 18 TWh förnybar elproduktion ska subventioneras in i systemet fram till 2030. Samtidigt måste det säkerställas att det finns tillräckligt med elenergi också under kalla vinterdagar när det inte blåser.

Beslut har fattats om att under de närmaste åren stänga de fyra kärnkraftsblock som byggdes på 1970-talet. Stängningarna kommer att medföra ett bortfall av 2 850 MW elproduktion i södra Sverige, som är ett underskottsområde. Detta kommer på kort sikt att minska våra marginaler, öka import-beroendet vintertid och göra elsystemet mer sårbart. Svenska kraftnäts bedömning är dock att Sverige kommer att kunna hantera den situationen.

Sveriges stora utmaning kommer i stället när även de sex reaktorer som togs i drift på 1980-talet ska fasas ut. På dem ställs, för fortsatt drift, krav på omfattande investeringar i oberoende härdkylning och andra säkerhetshöjande åtgärder. Samtidigt har den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftverken gjort det omöjligt för ägarna att räkna hem dessa investeringar.

Problematiken har nu lösts genom den överenskommelse om att avveckla skatten som regeringspartierna och tre oppositionspartier ingick på försommaren. Därmed vinner Sverige den tid som behövs för att vi långsiktigt ska kunna hantera utfasningen av kärnkraften genom främst ytterligare utbyggd transmissionskapacitet, ökad efterfrågeflexibilitet och nya lagringstekniker.

DE SYSTEMMÄSSIGA UTMANINGARNA

Utfasning av planerbar elproduktion och en ökad andel väderberoende och mer volatil elproduktion medför nya utmaningar för elsystemet. Utmaningarna har bl.a. att göra med att rörelseenergin i systemet (svängmassan) minskar, vilket gör elsystemet mer känsligt för störningar. Det blir också svårare att upprätthålla den spännings- och frekvensstabilitet som är viktig inte bara för driftsäkerheten, utan också för bl.a. den elintensiva processindustrin.

Det nordiska synkronområdet har haft en successivt försämrad frekvenskvalitet under många år. Ett viktigt steg för att vända den utvecklingen togs under året, när ett nytt system för automatisk sekundärreglering, aFRR, infördes.

Initialt upphandlas aFRR på separata nationella marknader men de nordiska systemoperatörerna bedriver arbete med bl.a. IT-utveckling i syfte att etablera en gemensam nordisk energiaktiveringsmarknad för aFRR. Det ska göra det möjligt att fördela kostnaderna för reserven på dem som orsakar obalanser och kunna leda till en sänkning av de balansansvarigas fasta avgift.

Många av de systemmässiga utmaningarna kan inte mötas med nationella åtgärder, utan kommer att behöva hanteras gemensamt av de fyra nordiska systemoperatörerna. Tyngdpunkten i det nordiska samarbetet har därför förskjutits från nätplanering till systemutmaningar. Under året presenterade
vi rapporten ”Challenges and Opportunities for the Nordic Power System” där dessa långsiktiga utmaningar identifieras.

Ett intensivt arbete pågår nu med en uppföljande ”Solutions”-rapport, som ska bli färdig till sommaren. Här är de nordiska systemoperatörernas ambition att identifiera och prioritera de viktigaste åtgärderna för ett robust nordiskt el-system 2025 och ange olika handlingsalternativ för att nå dit.

VATTENKRAFTEN I FORTSATT FOKUS

En viktig svensk konkurrensfördel och förutsättning för att reglera vindkraftens svängningar är vår goda tillgång på vattenkraft. Reglerförmågan bygger på att stora vattenmängder kan flyttas i de norrländska vattenmagasinen och får inte hotas.

I detta sammanhang är implementeringen av EU:s vatten-direktiv av central betydelse. Det gäller inte minst hur länsstyrelserna och vattenmyndigheterna beslutar om olika vattenförekomsters miljökvalitetsnormer. Tillsammans med Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har Svenska kraftnät utarbetat rapporten ”Vattenkraftens regler-bidrag och värde för elsystemet” (ER 2016:11).

I rapporten beräknas det relativa reglerbidraget från vattenkraften och drygt 2 000 vattenkraftsanläggningar klassificeras i syfte att bedöma deras samhällsnytta från ett energiperspektiv. Syftet med rapporten är att ge ett fördjupat stöd till länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas arbete med att bedöma om vattenförekomster som påverkas av en vattenkraftsanläggning ska förklaras som s.k. kraftigt modifierat vatten, KMV.

ÅRETS RESULTAT

Det ekonomiska utfallet 2016 blev som budgeterat. Sammantaget redovisar affärsverket ett överskott om drygt 550 miljoner kronor, motsvarande 5,2 procents avkastning på justerat eget kapital. Därmed nås regeringens mål om sex procents avkastning över en konjunkturcykel, givet att koncernen sedan 2010 har redovisat en större årlig avkastning än sex procent. Även i samtliga övriga hänseenden har Svenska kraftnät uppfyllt de krav och nått de mål som regeringen har ställt på affärsverket.

SLUTORD

Vid årsskiftet fyllde Svenska kraftnät 25 år som statligt affärsverk. Elsektorns och elmarknadens utveckling under denna tid har varit dramatisk och det gäller inte minst det senaste decenniet. När jag nu lämnar befattningen som generaldirektör och chef för Svenska kraftnät kan jag därför blicka tillbaka på nio mycket händelserika år. Klimatpolitikens ökade betydelse, snabb utbyggnad av förnybar elproduktion och en allt större påverkan från beslut inom EU är några av de omvärldsförändringar som ställt Svenska kraftnät inför helt nya utmaningar.

Vi har genomfört ett generationsskifte och antalet anställda har ökat från 285 vid utgången av 2007 till 600 vid utgången av 2016. Andelen kvinnliga medarbetare har ökat från knappt 30 procent till 36,5 procent och av verkets chefer är idag hälften män och hälften kvinnor.

Under nioårsperioden har vi hållit 65 styrelsemöten, avgivit 550 remissvar och sökt bortåt 150 koncessioner. Svenska kraftnät har investerat mer än 20 miljarder kronor och tagit tre nya utlandsförbindelser i drift. Det är Fenno-Skan 2 mellan Sverige och Finland, Nea – Järpströmmen mellan Sverige och Norge samt NordBalt mellan Sverige och Litauen. Planeringen har inletts för ytterligare två, dels länken Hansa PowerBridge till Tyskland, dels en ny växelströmsförbindelse i norr mellan Sverige och Finland.

Det har varit ett sant privilegium att få leda Svenska kraftnät i en så dynamisk tid. Resan har varit möjlig tack vare verkets skickliga och engagerade chefer och medarbetare. När jag nu lämnar över stafettpinnen till den tillträdande generaldirektören Ulla Sandborgh vill jag tacka dem alla för deras fina insatser och önska Ulla och Svenska kraftnät all framgång på den fortsatta resan.

Stockholm i februari 2017

MIKAEL ODENBERG