Finansiell ställning

Svenska kraftnäts finansiella ställning påverkas av de investeringar som görs i koncernen. Finansieringen sker via av rörelsen genererade medel, lån hos Riksgälden samt kapacitetsavgifter och investeringsbidrag. Påverkan på resultatet, eget kapital och skuldsättning återspeglas i de nyckeltal som återrapporteras till ägaren staten.

Enligt regleringsbrevet ska Affärsverket svenska kraftnät uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital, efter schablonmässigt avdrag för skatt, på 6 procent under en konjunkturcykel. Räntabiliteten ska vara exklusive resultatandelar från försäljning av intresseföretag. Kapacitetsavgifter (flaskhals-intäkter) som verket får in när det blir prisskillnader mellan elområden ska verket hantera enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 medförande en avsättning för kapacitetsavgifter som inte utnyttjats.

Räntabiliteten för 2016 uppgick till 5,2 (10,7) procent på justerat eget kapital. I affärsverket uppgick räntabiliteten till 5,2 (10,8) procent.

Skuldsättningsgraden uppgick till 62,4 (65,3) procent, vilket är under regleringsbrevets tak på högst 135 procents skuldsättningsgrad. I affärsverket uppgick skuldsättningsgraden till 65,6 (67,5) procent.

Regeringens utdelningspolicy innebär att 65 procent av årets resultat för koncernen ska utdelas till staten. Under året betalade verket också in 65 procent av resultatet från 2015.

SvK Stapeldiagram Räntabilitet på JEK 2016

Omsättning och resultat

Koncernens rörelseintäkter ökade med 5,8 procent och uppgick till 9 281 (8 769) mnkr. Ökningen berodde främst på högre intäkter från balans- och frekvensregleringen som uppgick till 4 723 (3 812) mnkr. De högre intäkterna förklaras av ett högre genomsnittspris för balans- och reglerkraft jämfört med föregående år. Såväl intäkter som kostnader påverkas bruttomässigt av marknadspriset på el och volymen balanskraft i respektive elområde och det kan därför vara stora skillnader mellan åren. Intäkterna från överföring av el på stamnätet minskade till 3 701 (4 179) mnkr. Detta berodde på lägre effekt- och energiintäkter och lägre intäkter för transit. Effektintäkterna minskade till 2 277 (2 328) mnkr p.g.a. lägre intäkter från fasta och tillfälliga abonnemang samt abonnemangsöverskridanden. Energiintäkterna minskade till 1 234 (1 638) mnkr, vilket beror på att energiavgiften sänktes 2016. Därtill minskade intäkterna för transit från 213 mnkr 2015 till 190 mnkr 2016.

Rörelsekostnaderna ökade med 14,8 procent till 8 683 (7 562) mnkr. Ökningen berodde främst på högre kostnader för balans- och systemansvariga p.g.a. ökat genomsnittspris. Kostnaden uppgick till 3 702 (2 859) mnkr. Även kostnaderna för automatiska reserver var högre och uppgick till 816 (640) mnkr. Kostnaderna för förlustkraft minskade däremot från 1 174 mnkr till 1 080 mkr vilket till största delen förklarades av att det säkrade förlustelpriset var lägre än förra året.

Under 2016 fortsatte ökningen av antalet medarbetare och 30 (35) nya heltidssysselsatta tillkom under 2016. Med anledning av ökat antal medarbetare och en justering av semester-löneskulden ökade personalkostnaderna med 79 mnkr.

Avskrivningarna och nedskrivningarna på anläggningstillgångar ökade med 24 mnkr från 792 mnkr till 816 mnkr. Avskrivningarna ökade med 106 mnkr och uppgick till 814 (708) mnkr, där ökningen berodde på att ett antal anläggningar, bl.a. NordBalt, togs i drift under året. Nedskrivningarna minskade från 84 mnkr till 2 mnkr, där föregående års utfall avsåg nedskrivning av ett antal projekt med anledning av utebliven effekthöjning i block 1 och 3 i Forsmarks kärnkraftverk samt nedskrivning orsakat av nytt teknikval för förbindelsen mellan fastlandet och Gotland.

Efter återtagande av koncession för ledningssträckan Nässjö – Värnamo har verket beslutat att gräva upp 243 fundament med saltimpregnerade träslipers. Då det inte är klarlagt vilka miljöeffekter sådana fundament kan ge motsätter Svenska kraftnät sig inte Energimarknadsinspektionens krav på att dessa fundament ska grävas upp. En avsättning har gjorts på 64 mnkr vilket påverkade årets resultat negativt.

Resultatet från andelar i intresseföretag uppgick till 11 (9) mnkr.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 609 (1 216) mnkr, vilket är 607 mnkr lägre än 2015. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till 6,7 procent, vilket är 7,4 procentenheter lägre än föregående år. .

Finansnettot uppgick till -54 (-91) mnkr, vilket är 37 mnkr högre än föregående år. Förbättringen beror främst på att räntekostnaden för pensionsskulden minskade från -86 mnkr 2015 till -49 mnkr. Räntor som aktiveras under byggtiden påverkas av ränteläget och uppgick till -38 (-16) mnkr. Eftersom Riksbankens ränta var negativ genererar upplåningen i Riksgälden ränteintäkter till verket vilka uppgick till 25 (14) mnkr.

Årets resultat i koncernen uppgick till 552 (1 121) mnkr.

Koncernens avkastning på justerat eget kapital uppgick till 5,2 (10,7) procent, vilket är 0,8 procentenheter under målet på 6 procent under en konjunkturcykel i regleringsbrevet. Räntabiliteten på justerat eget kapital uppgick i medeltal till 8,8 procent under åren 2013–2015 och översteg därmed verkets långsiktiga mål. Vid beräkning av tariffnivån för 2016 beaktades tidigare års resultat för att nå räntabilitetsmålet vilket bidrog till det lägre rörelseresultatet.

Finansiering

Affärsverket finansierar verksamheten med av rörelsen genererade medel som till största delen kommer från avgifter som regionnät, stora elproducenter och balansansvariga betalar till verket, samt lån hos Riksgälden. Vid slutet av 2016 var upplåningen i Riksgälden 4 918 (5 087) mnkr. Behovet att låna minskade eftersom investeringarna finansierats av internt tillförda medel och erhållna kapacitetsavgifter. Koncernens likvida medel uppgick till 300 (197) mnkr. Under 2016 hade Svenska kraftnät rätt att ta upp lån i och utanför Riksgälden till ett sammanlagt belopp om 10 500 mnkr.

Svenska kraftnät har ytterligare två finansieringskällor: kapacitetsavgifter och investeringsbidrag.

Dotterföretaget Svenska Kraftnät Gasturbiner AB är finan-sierat via lån från moderbolaget. Upplåningen uppgick vid årets slut till 177 (64) mnkr.

Kapacitetsavgifter

Kapacitetsavgifter uppkommer som en följd av överförings­begränsningar i stamnätet. När stamnätet inte kan överföra all den el som efterfrågas delas handeln på elbörsen in i flera pris­områden. Indelningen sker utifrån var det finns begränsningar i överföringsförmågan. På den sida om begränsningen som det finns ett överskott av produktion bildas ett lågprisområde medan underskottsidan bildar ett högprisområde. Ett prisom­råde kan utgöras av ett eller flera elområden. Som stamnäts­operatör tilldelas Svenska kraftnät kapacitetsavgifter utifrån de prisskillnader som uppstår mellan de svenska elområdena samt mellan ett svenskt elområde och ett annat land.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 reglerar hur kapacitetsavgifterna får användas.
I enlighet med förordningen ska kapacitetsavgifterna användas till mothandel eller till att finansiera investeringar som förstär­ker eller bibehåller överföringskapaciteten i stamnätet. På så sätt återförs kapacitetsavgifterna till marknadens aktörer.

Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter ökade jämfört med föregående år. Det berodde främst på större och mer förekom­mande prisskillnader inom Sverige samt mellan Sverige och Finland respektive Sverige och Polen. De högre prisskillnaderna förklaras i första hand av den goda tillgången på vatten i vattenmagasinen vilket ledde till låga elpriser och höga flöden genom stamnätet. Det resulterade i mer förekommande över­föringsbegränsningar i stamnätet med prisområdesindelning som följd. Erhållna kapacitetsavgifter uppgick till 2 068 (1 172) mnkr.

Av årets erhållna kapacitetsavgifter användes 19 (12) mnkr för att täcka kostnader för mothandel och 1 495 (347) mnkr som investeringsbidrag för genomförda investeringar. Resterande 554 (813) mnkr omklassificerades som långfristig skuld i balansräkningen för att användas till investeringsbidrag kom­mande år, eftersom det inte fanns tillräckligt många investe­ringar som uppfyllde kriterierna för tilldelning från externa kapacitetsavgifter, dvs. mot utlandet. Totalt har verket 1 723 (1 169) mnkr i balanserade kapacitetsavgifter. När kapacitets­ avgifterna används som bidrag till genomförda investeringar görs en aktivering med samma avskrivningstid som de anlägg­ningar som bidragen kopplas till. Därmed bidrar de till att minska den årliga kostnaden för anläggningen. Under 2015 för­delades merparten av tilldelade kapacitetsavgifter till SydVäst­länken och under 2014 fördelades merparten till NordBalt och Stockholms Ström.

Investeringsbidrag

Svenska kraftnäts kapacitetsavgifter minskade jämfört med föregående år. Det berodde främst på lägre prisskillnader inom Sverige samt mellan Sverige och Finland respektive Sverige och Polen. De lägre prisskillnaderna förklaras i första hand av att 2015 var ett våtår med god tillgång på vatten i vattenmagasinen. Det resulterade i låga elpriser och höga flöden genom stamnätet. Under 2016 har såväl nivåerna i vattenmagasinen som exporten av el sjunkit vilket har medfört färre överföringsbegränsningar med prisområdesindelning som följd. Erhållna kapacitetsavgifter uppgick till 1 095 (2 068) mnkr.

Av årets erhållna kapacitetsavgifter användes 21 (19) mnkr för att täcka kostnader för mothandel och 599 (1 495) mnkr som investeringsbidrag för genomförda investeringar. Resterande 475 (554) mnkr balanserades som långfristig skuld i balansräkningen för att användas till investeringsbidrag kommande år, eftersom det inte fanns tillräckligt många investeringar som uppfyllde kriterierna för tilldelning från externa kapacitetsavgifter, dvs. mot utlandet. Av tidigare års balanserade kapacitetsavgifter har 1 723 (-) mnkr använts. Totalt har verket 6 730 (5 872) mnkr i balansräkningen hänförligt till kapacitetsavgifter varav aktiverade kapacitetsavgifter

6 255 (4 149) mnkr och balanserade kapacitetsavgifter 475 (1 723) mnkr. Under 2016 fördelades merparten av tilldelade kapacitetsavgifter till NordBalt och under 2015 fördelades merparten till SydVästlänken. De balanserade kapacitets-avgifterna är tänkta att användas till SydVästlänken.

Kostnadseffektivitet

Svenska kraftnäts kostnadseffektivitet ska vara minst lika hög som i jämförbara företag. För att förbättra kostnadseffektiviteten gjorde verket insatser under året. Nedan nämns några exempel.

Strategiskt inköp

Under 2016 upphandlade Svenska kraftnät konsulter i enlighet med en ny strategi, vilket innebar förnyad konkurrensutsättning vid majoriteten av avrop, antingen inom ramavtalet
avseende tekniska konsulter eller via konsultmäklartjänsten. Arbetssättet har medfört ca 5 procent i kostnadsbesparing.

Inköpssystemet Agresso Inköp infördes under 2016.

Därmed har en viktig förutsättning för långsiktiga kostnads-besparingar skapats genom att möjligheten till uppföljning förbättrats.

Förvaltning i världsklass

Svenska kraftnät har som långsiktigt mål att uppnå en anläggningsförvaltning i världsklass år 2025. Förvaltningen ska i relation till andra systemansvariga stamnätsoperatörer i världen vara kostnadseffektiv och samtidigt tillhandahålla anläggningar med hög tillgänglighet.

Under 2015 gick Svenska kraftnät med i den jämförande studien ITOMS, The International Operations and Maintenance Study, och resultatet presenterades i början av 2016. Studien visade på varierande grad av tillgänglighet och kostnadseffektivitet i förvaltningen av ledningsgator, ledningar och stationer i förhållande till 26 andra systemansvariga stamnätsoperatörer från olika delar av världen. Skogligt underhåll utförs med jämförelsevis hög kostnadseffektivitet, medan underhållet av stamnätstationer uppvisar lägre kostnadseffektivitet jämfört med övriga deltagare i studien. Resultatet har analyserats vidare och utmynnat i en mängd prioriteringar, bl.a. konkreta åtgärder på anläggningarna i stationerna för att minska mängden störningar och öka kostnadseffektiviteten.

Svenska kraftnät kan konstatera att ökad digitalisering och behov av korrekt och tillgänglig data för bättre beslutsunderlag kommer att prägla utvecklingen inom anläggningsförvaltningen under flera år framöver. Det finns ett stort behov av att samla in mer information och utföra fler analyser av ekonomisk data, anläggningsdata, uppmätt anläggningsdata och driftdata. Analyserna ska därefter ligga till grund för beslut om förändringar av underhållsrutiner och reinvesteringsplaner. Under året bedrevs projekt för att både öka tillgängligheten av olika typer av data och att förbättra kvaliteten på data i det tekniska anläggningsregistret. Ett sådant exempel är att verkets affärssystem integrerats med det tekniska anläggningsregistret vilket möjliggör noggrannare uppföljning av underhållsbudgetens utfall.

Under året avslutades de kontrakt med underhållsleverantörer som löpt sedan 2010 för det operativa underhållet och upphandling av nya leverantörer har genomförts. De nya avtalen, som gäller från 1 januari 2017 till 31 december 2020, är i högre grad upplagt med specificerade produkter, färre underhållsområden och mer graderade timpriser, allt i syfte att öka både kvaliteten och kostnadseffektiviteten i underhållet.

Telekom

Genom att löpande under året utveckla och omförhandla med Svenska kraftnäts ramavtal på material, support och tjänster till kommunikationsnätet kan verket bedriva telekomverksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. Överkapacitet i Svenska kraftnäts telekommunikationsnät hyrs på affärsmässiga grunder ut till aktörer på marknaden för telekommunikation. Inom utbyggnaden av nätet för optofiber och telekommunikation arbetar Svenska kraftnät på ett så effektivt sätt som möjligt genom att arbeten samplaneras med andra åtgärder som om- och nybyggnad av ledningar.

Forskning och utveckling i nordiskt samarbete

Svenska kraftnät samarbetar med de nordiska systemansvariga stamnätsoperatörerna Fingrid och Statnett, för att
gemensamt ta fram lastmodeller vid analyser av det nordiska kraftsystemet. Under 2017 kommer mätningar att genomföras och modelleringen av den nordiska lasten att uppdateras. Med last menas hur mycket elsystemet belastas av förbrukning och export och mäts i MW.

Informationshantering

Svenska kraftnät arbetar löpande med att verkets informationshantering ska vara säker och effektiv. Som ett led i detta arbete etablerades under 2016 rollen informationsägare för
att tydliggöra vem som har ansvaret för verkets information. Genom ett aktivt informationsägarskap har verket bättre förutsättningar för att skapa kostnadseffektiva och säkra processer och verktyg.

Under året infördes även en metod för att identifiera och ställa rätt krav på hanteringen av informationen. I detta arbete har hela verkets informationstillgångar kartlagts och informationsklassats utifrån kriterierna konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.