Hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet

Svenska kraftnät ska bedriva och utveckla verksamheten på ett hållbart och säkert sätt. För att detta ska lyckas behövs ett systematiskt arbete kring hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet (HMSK). Svenska kraftnät arbetar samordnat inom dessa områden för att förebygga personskador och påverkan på miljön och skapa förutsättningar för en hållbar verksamhet med hög kvalitet.

Ett systematiskt HMSK-arbete innebär att sätta upp mål, genomföra uppgifter med hög kvalitet, följa upp resultat, lära sig av dem och förbättra olika processer. Det är ett långsiktigt och målmedvetet arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar. Under 2016 kom mycket av detta på plats i Svenska kraftnäts HMSK-arbete som omfattar miljö, arbetsmiljö, elsäkerhet och kvalitet. Några exempel är nya gemensamma krav för upphandlingar, förbättrade rutiner för uppföljning, avvikelsehantering och interna revisioner samt nya nyckeltal och mål.

Svenska kraftnäts miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001:2004. Under året genomfördes många aktiviteter inför övergången till nya ISO 14001:2015, som ska ske under 2017. Liksom föregående år redovisar verket, enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, sitt miljöledningsarbete till Miljö- och energidepartementet och Naturvårdsverket i en särskild rapport i samband med årsredovisningen.

Utvidgat nordiskt samarbete

Svenska kraftnät deltar, tillsammans med övriga nordiska systemansvariga stamnätsoperatörer, i en arbetsgrupp för arbetsmiljö- och miljöfrågor inom organisationen NordInvest. Inom gruppen diskuterar man och utbyter erfarenheter kring frågor inom dessa områden kopplade till investeringsprojekt. Aktuella ämnen är t.ex. krav på leverantörer, utbildningar och åtgärder för att förhindra allvarliga olyckor och tillbud. I samband med mötena besöker deltagarna byggprojekt och anläggningar för att i fält få möjlighet att diskutera angelägna frågor i praktiken.

Ökat fokus på säkerhetskultur

Under året lyftes behovet av att skapa en god säkerhetskultur inom Svenska kraftnät. En viktig del i detta arbete är att förhindra att olyckor och tillbud sker på arbetsplatserna genom att lära av det som har inträffat. Ledningen har en nyckelroll i detta arbete.

Svenska kraftnät tog under hösten fram verktyg för att genomföra s.k. ”safety walks” i byggnads- och anläggnings-projekt. Med safety walks menas platsbesök i verksamheten där fokus ligger på dialogen med entreprenörer och medarbetare kring säkerhets-/arbetsmiljöfrågor. Vid ett sådant platsbesök utgår man ifrån en enkel checklista och rapporterar in riskobservationer via en applikation i sin mobiltelefon. Ansvariga linjechefer inom investeringsverksamheten var först ut med att genomföra platsbesöken. Fördelen är att cheferna tillsammans med entreprenörerna har en dialog om frågorna ute på byggarbetsplatserna, vilket på sikt kan leda till att tillbud och olyckor minskar. Resultatet registreras i Svenska kraftnäts avvikelsehanteringssystem. Verket kommer att arbeta vidare med safety walks under 2017.

Nya krav på leverantörer

Affärsverket fastställde under året nya tekniska riktlinjer med krav på ett systematiskt arbete inom områdena arbetsmiljö, miljö, elsäkerhet och kvalitet. Kraven gäller vid genomförande av byggnads-, anläggnings- och underhållsarbeten, förrådsverksamhet samt konsulttjänster inom planering och projektering. Syftet med de nya kraven är att förbättra systematiken inom alla HMSK-områdena och säkerställa att styrning sker på ett tydligt och verkningsfullt sätt. Utöver kraven på systematiskt arbete finns också specifika krav inom de olika sakområdena som t.ex. kemikaliehantering, fordon och maskiner, samordningsansvar, skyddsutrustning, elektrisk personsäkerhet.

Arbetsmiljökrav har tidigare inte funnits med i de tekniska riktlinjerna. Att området nu införts är ett uttryck för att Svenska kraftnät vill öka fokus på dessa frågor. När det gäller arbetsmiljökraven är de tekniska riktlinjerna uppdelade i flera delar efter de olika typerna av entreprenadformer som tillämpas. Byggarbetsamiljösamordning och samordningsansvar är två områden som ägnas stor uppmärksamhet i riktlinjerna.

HMSK-kraven gäller för de nya underhållsavtal för stam-nätet som träder ikraft 2017. Under hösten genomförde affärsverket omfattande utbildningsinsatser för avtalsansvariga, projektledare och tekniker hos de nya underhållsentreprenörerna. Extra tyngd lades på utbildning i samordningsansvar, där arbetsmiljölagstiftning, systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) behandlades. En förutsättning för att kraven ska ge god effekt är att arbetet följs upp på ett systematiskt sätt. Av den anledningen utbildade Svenska kraftnät även medarbetare inom
förvaltning och investeringsverksamhet med särskild inriktning på verktyg för uppföljning. Genom utbildningsinsatserna vill Svenska kraftnät säkerställa att kraven tillämpas effektivt och förmedla att verket lägger stor vikt vid HMSK-arbetet.

Avvikelser ger viktiga lärdomar

Då avvikelsehanteringssystemet ENIA lanserades på Svenska kraftnät 2014 låg fokus på den interna kontorsverksamheten samt på bygg- och anläggningsentreprenader. Inför den nya avtalsperioden för underhåll som startar 2017 har verket utökat kraven på systematisk avvikelsehantering för förvaltningen av stationer, ledningar och ledningsgator.

Under 2016 rapporterades totalt 444 (388) HMSK-avvikelser, varav 8 olyckor och 17 tillbud som klassades som allvarliga. Svenska kraftnät jobbar aktivt för att öka säkerhetskulturen och ökningen avvikelserapporter kan tänkas bero på större riskmedvetenhet och därmed högre anmälningsbenägenhet. Flertalet avvikelser gäller arbetsmiljö. Årets avvikelserapporter gäller främst händelser som redan har inträffat (olyckor och tillbud) medan antalet riskobservationer är få. Som en del i arbetet med säkerhetskultur eftersträvar Svenska kraftnät att identifiera och förebygga risker innan de leder till en olycka.

Affärsverket arbetar också vidare med att utveckla avvikelsehanteringen i verksamheten som helhet. Fokusområden under 2017 kommer bland annat att vara säkerhetskultur
och erfarenhetsåterföring. Önskvärda effekter är ett minskat mörkertal av avvikelser och en ökad rapportering av risk-observationer.

Varje kvartal sammanställer och analyserar Svenska kraftnät allvarliga, återkommande och principiellt intressanta avvikelser och erfarenheter. Verket kommer att anpassa dessa kvartalsrapporter för att även kunna lämna dem till entreprenörerna.

Interna revisioner i egen regi

Svenska kraftnät genomför sedan många år interna miljörevisioner av verksamheten som ett sätt att följa upp att miljö-arbetet fungerar. Dessutom genomför affärsverket revisioner av entreprenörer i anläggningsprojekt och underhåll. Dessa revisioner inkluderar förutom miljö även arbetsmiljö, kvalitet och elsäkerhet. Tidigare har konsulter genomfört miljö- och HMSK-revisionerna, men från och med 2016 genomför Svenska kraftnät i stort sett samtliga revisioner med egen personal. Det finns många fördelar med detta. Revisionerna är en bra möjlighet att föra diskussioner inom organisationen, hitta förbättringsområden och ta tillvara på bra idéer från verksamheten. De interna miljörevisioner som genomfördes under 2016 visade på ett stort engagemang och förståelse för miljöaspekter i organisationen.

Vid HMSK-revisionerna är inriktningen främst att kontrollera att kontraktskrav och lagkrav efterlevs. Att det är Svenska kraftnäts egen personal som genomför revisionerna har ett stort värde i och med att det visar att verket följer upp ställda kontraktskrav och att stort fokus läggs på HMSK-frågorna. Dessutom ger revisionerna viktig feedback när det gäller Svenska kraftnäts beställarroll. Fokus under HMSK-revisionerna under 2016 låg bland annat på riskhantering, dokumentation och styrning av underentreprenörer.

Elsäkerheten håller hög nivå

Svenska kraftnät har ett ansvar för att skydda personer och egendom från skador som orsakas av elektrisk ström. Att upprätthålla en hög elsäkerhet är ett övergripande mål för Svenska kraftnät. Verket arbetar aktivt för att förhindra att allvarliga elsäkerhetsmässiga tillbud eller olyckor med återkommande grundorsak ska ske. De revisioner som Svenska kraftnät genomförde under året visade på att lagar och regelverk följts.

År 2016 var ett år fritt från allvarliga olyckor med elektricitet som grundorsak. Ett antal mindre allvarliga elektriska incidenter rapporterades dock. Svenska kraftnät drabbades också under juni av en allvarlig brand i ställverksutrustning i stationen Ljusdal. Haveriet ledde inte till personskador, men innebar att omfattande reparationer måste göras. Under året förekom fortsatta stölder av koppar ur Svenska kraftnäts anläggningar. Kopparstölder innebär en elsäkerhetsmässig risk för både den eller de som utför stölderna men kan också innebära risker för driftentreprenörerna.

Under det gångna året präglades elsäkerhetsarbetet av en bra dialog med den övriga elnätsbranschen och med entreprenadföretag som anlitats. Branschen reviderade 2015 de ranschgemensamma elsäkerhetsanvisningarna. Under 2016 följdes arbetet upp med fortsatta utbildningsaktiviteter och ytterligare specialanvisningar. Svenska kraftnät tog utifrån dessa anvisningar fram kompletterande elsäkerhetsanvisningar.

Kvalitetsarbetet utvecklas

Under 2016 analyserade Svenska kraftnät det systematiska kvalitetsarbetet i sin helhet. Resultatet av analysen visar på vad verket långsiktigt vill åstadkomma med kvalitetsarbetet samt ett antal målområden som ska vidareutvecklas för att förbättrings- och kvalitetsarbetet ska bli än mer effektivt. Analysen under 2016 visar också på att verket i dagsläget har ett etablerat och strukturerat arbete med exempelvis avvikelsehantering och erfarenhetsåterföring och att det finns en bra grund att utgå från i det fortsatta kvalitetsarbetet.

Under 2017 kommer verket fokusera på att skapa helhetssyn i investerings- och förvaltningsprocesserna, utveckla arbetet med kvalitetssäkrande aktiviteter samt vidareutveckla mätning och uppföljning för att minimera kvalitetsbristkostnader.

Den långsiktiga målsättningen är att åstadkomma ett systematiskt kvalitetsarbete som ska bidra till att stamnätet utvecklas på ett säkert, stabilt och kostnadseffektivt sätt. Arbetet ska ge tydliga effekter genom lägre kvalitetsbristkostnader, färre fel och en bättre resurseffektivitet i ett livscykelperspektiv.

Energianvändningen effektiviseras

Svenska kraftnät använder i storleksordningen 20 GWh energi per år för drift av lokaler, anläggningar och verksamheter. Utöver detta tillkommer de betydligt mer omfattande stamnätsförlusterna om ca 3 TWh per år. Genom åren har flera initiativ till energieffektivisering tagits i verksamheten.

Svenska kraftnät omfattas av lagen (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Lagen innebär att företag från och med 2016 måste kartlägga all sin energianvändning och identifiera möjligheter till energieffektivisering. Under 2016 genomförde Svenska kraftnät tio energikartläggningar på stamnätsstationer och i teknikbodar under ledning av en certifierad energikartläggare. En viktig del i kartläggningarna var att samla in mätvärden som ger mer kunskap om var i stamnätsstationerna energin används, t.ex. för värme, kyla och ventilation i manöverhusen, för pumpar och fläktar kring transformatorer och reaktorer eller för manöverskåp. Energikartläggningarna pekar också ut åtgärder som kan effektivisera energianvändningen. Svenska kraftnät kommer att genomföra en del av dessa åtgärder under 2017.

Affärsverket genomförde energikartläggningar av förråden i Åsbro redan under 2014 – 2015. Utifrån dessa kartläggningar identifierades ett antal energieffektiviseringåtgärder och ett miljömål: Energianvändningen ska minska med 5 procent per år med start 2016. Målet uppnåddes med råge. I slutet av 2016 hade energiförbrukningen minskat med 21,3 procent jämfört med referensåret 2014.

Regeringens ”Belysningsutmaningen” består i att halvera den elanvändning i Sverige som går till belysning fram till år 2020. Svenska kraftnät gick med i utmaningen under 2016
och ser nu över belysningen i anläggningarna. När det gäller nya byggnader har Svenska kraftnät beslutat om en ny teknisk riktlinje för hur manöverhus ska byggas med energieffektiva lösningar som LED-belysning, värmeväxlare, närvarostyrning av belysning och energieffektiva radiatorer.

Energiförlusterna utgör den största delen av stamnätets energianvändning, men de kan påverkas endast i liten utsträckning. Till viss del går förlusterna dock att påverka, bl.a. vid upphandling av ny utrustning. Under slutet av 2016 genomförde Svenska kraftnät en stor upphandling av reaktorer och krafttransformatorer. I utvärderingen av anbuden ingick en förlustvärdering och förlusternas storlek hade stor tyngd vid beslutet om vilket anbud som skulle antas.

Utfasning av kreosot

Under 2016 påbörjade Svenska kraftnät en utfasning av kreosotimpregnerade träslipers vid grundläggning för A-stolpar i 400 kV-stamnätet. Istället för träslipers använder affärsverket nu i första hand prefabricerade betongfundament. A-stolpar utgör ungefär två tredjedelar av samtliga stolpar när 400 kV-ledningar byggs. Målsättningen är att finna bra alternativ till kreosotimpregnerade slipers även för övriga stolptyper i stamnätet. Verket bedriver därför ett utvecklingsarbete med detta syfte.

Ledningsgator – en del av grön infrastruktur

Svenska kraftnät samverkade under året med Naturvårdsverket och länsstyrelserna i deras arbete med grön infrastruktur. Med grön infrastruktur (GI) menas ett ekologiskt fungerande nätverk av livsmiljöer, processer och strukturer i land- och vattenområden som förvaltas på ett sätt så att den biologiska mångfalden långsiktigt bevaras. Kraftledningsgator är en del av den gröna infrastrukturen.

Svenska kraftnät har länge arbetat med frågor kring biologisk mångfald och grön infrastruktur. Under 2016 slutförde verket inventeringen av artrika områden i stamnätets ledningsgator och arbetade fram en strategi för att anpassa skötseln av dessa områden. År 2017 inför Svenska kraftnät ett nyckeltal med mål för att anpassa skötseln av artrika områden. Efter åtta år ska alla artrika områden ha anpassad skötsel.

Svenska kraftnät samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i ett FoU-projekt om miljöövervakning av
biologisk mångfald i kraftledningsgator. Genom att delta i den nationella miljöövervakningen kommer verket att kunna utvärdera de skötselåtgärder som utförs i artrika områden.

Till stöd för länsstyrelserna i deras arbete med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur tog Svenska kraftnät under året fram en rapport, ”Stamnätets kraftledningsgator – en del av grön infrastruktur”. Rapporten beskriver hur en ledningsgata är utformad och underhålls samt hur planering/byggnation av en ny kraftledning går till. Den beskriver också Svenska kraftnäts arbete för att värna biologisk mångfald med inventeringar, studier och anpassad skötsel. Svenska kraftnät lämnade också kartunderlag och data över alla artrika ledningsgator i stamnätet till länsstyrelsernas tematiska grupp för odlingslandskapet i Sverige.

Sedan flera år tillbaka deltar Svenska kraftnät i ”Samverkansgruppen för biologisk mångfald i infrastrukturens gräsmarker”, i vilken bl.a. Trafikverket, Swedavia, Vattenfall Eldistribution, E.ON, Sterf Golf, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och SLU (Artdatabanken och Centrum för biologisk mångfald) också ingår. Gruppen samverkar med länsstyrelserna i det GI-arbete som gäller gräsmarker/öppna marker. Ett fördjupat samarbete med sex län i södra Sverige (Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Östergötland) kommer att startas upp i början av 2017.

Bland övriga aktiviteter som verket genomförde under året kan nämnas: restaurering av betesmark i samarbete med Upplands Väsby kommun, åtgärder för rödlistade bin i en kraftledningsgata i samarbete med länsstyrelsen i Östergötland, kompensationsåtgärder i en ledningsgata i Natura 2000-område i Uppsala län och samarbete kring olika åtgärder i ledningsgator inom ett område i östra Småland. Samråd sker också löpande med länsstyrelser i det skogliga underhållet, vilket i sin tur leder till en anpassad skötsel och hänsyn i känsliga eller värdefulla områden.

Resfria möten

Svenska kraftnät har under flera år arbetat med att möjliggöra och uppmuntra resfria möten. Från och med 2016 tillämpar affärsverket den metodik som har tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter. Bland annat har verket börjat följa upp antalet video- och telefonmöten som hållits. Uppgifterna kan ligga till grund för relevanta nyckeltal som gör det möjligt att följa utvecklingen under kommande år. Under året introducerade verket också Skype-möten med externa deltagare, vilket ytterligare ökar möjligheterna till resfria möten. Anpassning av lokalerna till dessa nya behov pågår. Ytterligare ett sätt att genomföra resfria möten för många
deltagare är att filma mötena och lägga ut dem på webben.