Internationellt samarbete

Vi jobbar för en gemensam europeisk elmarknad

Inom EU pågår ett omfattande arbete för att skapa en gemensam europeisk elmarknad för en hållbar och säker energiförsörjning. Svenska kraftnät har därför ett ökat fokus på Europa och idag är ca 100 personer på affärsverket mer eller mindre direkt engagerade i detta arbete.

EU:s tredje lagstiftningspaket om den inre marknaden för el är en central del i arbetet för att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Svenska kraftnäts internationella arbete bedrivs främst inom samarbetsorganisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E). Inom ENTSO-E samarbetar 42 europeiska systemansvariga stamnäts-företag i 35 länder.

Anna Guldbrand är chef för den enhet som arbetar med att från Svenska kraftnäts håll ta fram underlag för regler och avtal kopplat till elhandel. Elhandeln påverkas än mer idag än förut av internationella skeenden och regelverk.

Kan lilla Sverige påverka det europeiska arbetet?

– Ja det kan vi, och nyckelordet är kompromissvilja. Hittar vi andra länder med samma grundsyn kan vi driva frågorna tillsammans med dem. I Norden tror vi starkt på marknadsmässiga lösningar medan många andra länder i Europa mer har en tradition av regleringar. Därför samarbetar vi tätt med de andra nordiska länderna för att få mer tyngd i våra argument. En grundprincip är att samhällsintresset ska styra utvecklingen och inte enskilda länders eller aktörers behov och vi är därför starka förespråkare av principen Polluter Pays (PPP), berättar Anna.

PPP-principen har tidigare används främst i miljösammanhang och innebär att den som orsakar skador i miljön ska betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Den här termen och principen används numera även i andra sammanhang som exempelvis i utvecklingen av elmarknaden. Med hjälp av rätt styrning och incitament kan marknadsaktörerna förändra sitt beteende åt ett önskvärt håll. Ett exempel är att den som orsakar frekvensavvikelser i elsystemet ska betala för det.

– Vi tycker att denna princip bör gälla i så stor utsträckning som det är möjligt. Alternativet är att fördela kostnaderna som orsakas av någon enskild aktör över hela kollektivet, men det ger inte incitament till att agera samhällekonomiskt riktigt. Vi är också för lösningar som innebär att marknaden reagerar på situationer som uppkommer. Ett exempel är reglertjänster med frivilliga bud, som exempelvis marknaden för automatiska reserver. Vår ambition är att skapa en marknad för tjänster som på ett effektivt sätt gynnar ett driftsäkert kraftsystem och med det samhället i stort. Vi vill förstås gärna att det är den vägen Europa ska gå, fortsätter Anna.

Hur sätter man ett värde på tillgången på el eller en stabil frekvens?

– Det är inte lätt att bestämma ett mål vare sig för tillgången på el eller för en stabil frekvens. Men givet våra mål, har vi i Norden skapat marknader för de tjänster som behövs för balans i
systemet med en stabil frekvens. Det innebär att de aktörer som kan leverera dessa tjänster till lägst pris är de som får uppdraget. Förhoppningsvis gör detta att kostnaderna för exempelvis frekvenshållning hålls så låga som möjligt, säger Anna.

Vilken nytta har en vanlig elanvändareav  en gemensam elmarknad?

– Med elnät som hänger ihop kan el produceras där det i varje givet ögonblick är som billigast eller mest gynnsamt för kollektivet. Vi kan överföra el från exempelvis förnybara energikällor oavsett om de ligger i Småland eller i Tyskland. Möjligheten att transportera el över gränserna gynnar också leveranssäkerheten dvs. tillgången på el. Vi kan också hjälpa varandra över gräns-erna om det blir störningar i elsystemet, avslutar Anna.

I november kom Europeiska kommissionens förslag till nytt regelverk inom Energiområdet ”Ren energi för alla i Europa”. I detta regelverk finns visionen att konsumenterna är aktiva och centrala aktörer på framtidens energimarknader. Konsumenterna i hela EU kommer i framtiden att ha ett större urval av försörjningskällor, tillgång till pålitliga verktyg för jämförelse av energipriser och möjlighet att framställa och sälja sin egen energi. Ökad insyn och bättre reglering ger det civila samhället fler möjligheter att i högre grad delta i energisystemet och reagera på prissignaler. Paketet innehåller också förslag till ett antal åtgärder för att skydda de mest utsatta konsumenterna. Det är högt ställda visioner där Svenska kraftnät deltar i att göra det verkligt om förslagen antas.