Investeringar

Kraven på driftsäkerhet, anslutning av ny produktion och ett ökat behov av överföringskapacitet är viktiga drivkrafter för Svenska kraftnäts nätinvesteringar under de kommande åren. Det handlar både om att bygga nya anläggningar och att underhålla och investera i de befintliga anläggningarna.

Samhällsutvecklingen mot en integrerad europeisk elmarknad och ett allt större beroende av el förutsätter ett robust och driftsäkert stamnät. Samhällets ökade elberoende innebär att toleransen mot elavbrott minskar och att långvariga elavbrott inte kan accepteras. Även omställningen med större andel förnybar och väderberoende energiproduktion ställer allt högre krav på framtidens elnät.

Koncernens investeringar uppgick 2016 till 1 469 (2 455) mnkr. Nyinvesteringarna utgjorde 921 (1 917) mnkr och reinvesteringarna 548 (538) mnkr.

SvK Stapeldiagram_investeringar 2016_B

Investeringarna fördelade sig på följande sätt inom koncernens företag:

Investeringar (MNkr) 2016 2015
Affärsverket
Nätinvesteringar 1 249 2342
Optoinvesteringar 12 13
Immateriella anläggningstillgångar 123 56
SUMMA Affärsverket 1 384 2411
Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 85 44
Summa  1469 2455

Koncernens totala investeringar uppgick till 1 469 (2 455) mnkr. Av dessa avsåg 1 346 (2 399) mnkr investeringar i materiella anläggningstillgångar. Verksamhetsgrenen Överföring av el på stamnätet svarade för merparten av investeringarna med 1 330 (2 393) mnkr.

Inför 2016 godkände riksdagen en investeringsplan om 3 400 (4 350) mnkr. Investeringarna i stamnätet blev 1 931 mnkr lägre än planerat och avvikelserna har huvudsakligen
tre orsaker:

  • Förseningar i projekten förklarade den största delen av avvikelsen med 1 163 mnkr. Till följd av detta förskjuts utgifterna till efterföljande år. Av dessa står förseningar i omriktarstationerna i SydVästlänken för 438 mnkr, där förseningarna främst berodde på tekniska svårigheter där entreprenörer inte klarat av att leverera enligt sina åtaganden. I samband med drifttagning av NordBalt fanns tekniska problem vilket försenade drifttagningen någon månad och förklarar 149 mnkr av avvikelsen. Förseningar samt planerade senareläggningar av projekt inom programmet Stockholms Ström har givit en avvikelse på 94 mnkr. Senarelagda betalplaner innebar att utgifterna senarelades, vilket gav en avvikelse på 118 mnkr. Försening av reinvesteringar i dotterbolaget Svenska Kraftnät Gasturbiner förklarade en avvikelse på 65 mnkr.
  • Förseningar som orsakades av utdragna tillståndsprocesser gav en avvikelse på 393 mnkr. För att kunna genomföra ett projekt krävs ett flertal tillstånd som miljödomar, byggplaner och koncession och Svenska kraftnät är beroende av många instanser för att ett projekt ska kunna drivas framåt och genomföras i tid.
  • Ett antal avbrutna projekt förklarade en avvikelse på 403 mnkr där nytt teknikval för förbindelsen till Gotland stod för den största delen på 385 mnkr.

Därutöver blev några projekt dyrare än planerat, främst med anledning av tillkommande arbeten i projekten eller när markförhållandena varit oklara och mer markberedning behövts.

En detaljerad redovisning av avvikelser finns i Svenska kraftnäts Investerings- och finansieringsplan 2018 – 2021, som verket lämnar till regeringen senast den 1 mars 2017.

Flaskhalsar och marknadsintegration

Svenska kraftnät strävar efter att åstadkomma en effektiv elmarknad med en väl fungerande konkurrens. Det är därför viktigt att bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan Norden och kontinenten. Med flaskhalsar menas fysiska överföringsbegräsningar i stamnätet.

SydVästlänken är Svenska kraftnäts största investering någonsin och den är budgeterad till 7 780 mnkr och bedöms kunna genomföras inom den ramen. SydVästlänkens främsta syfte är att överföra stora mängder el från mellersta till södra Sverige, förbi en trång passage i stamnätet där det främst under kalla vinterdagar ofta skapas en flaskhals i stamnätet. Förbindelsens kapacitet kommer att bli 1 200 MW.

Under 2015 togs den norra delen av SydVästlänken i drift. Driftsättning av södra delen av förbindelsen mellan Barkeryd och Hurva är kraftigt försenad p.g.a. att entreprenören är försenad med omriktarstationerna. Drifttagningen av södra delen beräknas ske under 2017. Årets investeringar i SydVästlänken uppgick till 240 (274) mnkr av ett totalt investerat belopp om 6 885 mnkr.

NordBalt är en utlandsförbindelse mellan Sverige och Litauen. Investeringen beräknas till 2 615 mnkr för Svenska kraftnäts del. Syftet är att koppla samman de baltiska, nordiska och europeiska elmarknaderna. Förbindelsen bidrar även till att förbättra de baltiska staternas elförsörjningssäkerhet. NordBalt är ett samarbetsprojekt mellan Svenska kraftnät och de baltiska stamnätsföretagen Litgrid i Litauen och Augstsprieguma tïkls AS i Lettland. Projektet är prioriterat av EU-kommissionen. Inom ramen för European Energy Programme for Recovery (EEPR) har kommissionen avsatt 175 mneuro för projektet. Under 2016 har förbindelsen tagits i drift och överföringskapaciteten har vid flera tillfället nyttjats till max. Under senhösten 2016 har det även skett import till Sverige, vilket visar att länken även är till stort gagn för elpriserna i elområde SE4. Under året investerades 155 (1 191) mnkr i projektet NordBalt av totalt 2 567 (2 411) mnkr. Förbindelsen totala kapacitet är 700 MW.

För att öka marknadsintegrationen och motverka flaskhalsar i elnätet uppgick investeringarna under året till 461 (1 576) mnkr.

Anslutning av ny elproduktion och nät

Svenska kraftnät har en anslutningsplikt och ett uppdrag att göra det möjligt att ansluta förnybar elproduktion till stam-nätet. De flesta förfrågningar idag om anslutning gäller regionnätsägare som vill kunna ansluta vindkraftsproducenter till sitt nät. Under året investerade affärsverket i flera nya stationer och ombyggnad av befintliga stationer bl.a. för att göra det möjligt för regionnäten att ansluta ny vindkraftsproduktion. Under 2016 har investeringar bl.a. skett i Ljusdal, Högnäs och Hjältaområdet.

Investeringarna under året för att ansluta ny elproduktion och nät uppgick till 26 (90) mnkr.

Reinvesteringar

Det svenska stamnätet har på flera håll snart uppnått sin tekniska livslängd. Tidigare genomförda statusbedömningar visade att behovet av reinvesteringar i anläggningarna kommer att vara mycket stort under de kommande åren. Verket arbetar med strategisk förvaltning för att på ett kostnadseffektivt sätt maximera driftsäkerheten. I detta ingår att anpassa sig till framtidens förutsättningar och använda data och information om verkets anläggningar för att fatta beslut i rätt tid för rätt åtgärder, samt att genomföra dessa på rätt sätt.

Flera stationsförnyelser under året

Verket genomförde också flera stationsförnyelser för att bibehålla och i vissa fall också öka driftsäkerheten. Det innebär att de gamla stationerna byggs om till moderna dubbelbrytarställverk. Arbetet med den förnyade stationen Sege avslutades under 2016. Delar av den nya 400 kV-stationen Stackbo togs i drift i under 2016 och arbete har även skett i stationerna Söderåsen och Forssjön.

Reinvesteringar uppgick under året till 525 (246) mnkr.

Systemförstärkningar

Ledningsnätet i södra Sverige klarar inte ökad överföring i någon större utsträckning, utan förstärkningar. En uppgradering av gamla ledningar kan göras genom att öka antalet linor per fas från två till tre och samtidigt öka tvärsnittsarean på varje faslina. Detta kräver dock i många fall ett byte till kraftigare ledningsstolpar och stationsförnyelser. I några fall behövernya ledningar och stationer byggas. Under året har arbete bedrivits i följande projekt: Karlslund, en ny station, Skogssäter – Stenkullen, en ny ledning, Djuptjärn, en ny station, Lindbacka – Östansjö, en uppgradering av ledning.

Det är viktigt att rätt åtgärder vidtas vid rätt tidpunkt så att driftsäkerheten kan upprätthållas, samtidigt som marknadens behov av överföringskapacitet kan tillgodoses.

Ny nätstruktur i Stockholmsregionen

Med en växande befolkning ökar också behovet av el. Stockholmsregionens tillväxt har gjort det nödvändigt att se över nätstrukturen för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. I projektet Stockholms Ström bygger Svenska kraftnät, Vattenfall Eldistribution och Ellevio nya elförbindelser och stationer för att stärka elnätet. Den nya strukturen innebär även att vissa luftledningar kan rivas. Tillsammans med kommuner och byggbolag i Stockholms län finansieras ett femtiotal projekt som berör 20 kommuner. Projekten beräknas vara genomförda till 2025. Under 2016 gjordes investeringar i nya stationer, ledningar och kablar. Under året byggdes de nya förbindelserna Danderyd – Järva och det bergrum som behövs för tunnelförbindelsen Anneberg – Skanstull, en ny anslutning i Håtuna samt de nya 400 kV-stationerna Anneberg och Snösätra.

För att upprätthålla driftsäkerheten för framtiden ser Svenska kraftnät också ett behov av att förstärka elnätet i de västra delarna av Stockholm med en ny 400 kV-förbindelse, Storstockholm Väst. Storstockholm Väst innebär att stamnätet förstärks genom att befintliga ledningar mellan Odensala–Överby–Beckomberga–Bredäng–Kolbotten, samt mellan Hamra–Överby byggs om och uppgraderas från 220 kV till 400 kV.

Årets investeringar i Stockholms Ström var 143 (252) mnkr av ett totalt investerat belopp om 2 384 (2 241) mnkr.

Totalt uppgick systemförstärkningarna under året till 318 (460) mnkr.

Övriga investeringar

Övriga investeringar består bl.a. av nya IT-lösningar, investering i kontorslokaler och utveckling av kraftlednings-stolpar där merparten av investeringarna avser nya IT-lösningar, 118 (48) mnkr.

Under året fortskred arbetet i projektet för ny datakommunikation mellan driftcentraler och stationer. Projektet ska resultera i en modern kommunikationslösning som klarar verksamhetens krav på bl.a. säkerhet och tillgänglighet. Systemet som beräknas vara färdigt under 2017 består av tre delar: DriftTelenät, DriftDataNät och driftövervakning.

Svenska kraftnäts system för styrning och övervakning av stamnätet togs i drift 2001 och närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Under 2106 har ett uppgraderat system tagits i drift. Det pågår även ett arbete med att byta ut driftplaneringssystemet för balanstjänsten vilket sker i samarbete med Statnett.

Totalt uppgick övriga investeringar under året till 139 (83) mnkr.