Så styrs Svenska kraftnät

Det är regeringen som bestämmer Svenska kraftnäts uppdrag samt utser styrelse och myndighetschef. Utifrån regeringens uppdrag har Svenska kraftnät definierat en vision och mål för styrningen av verket.

Svenska kraftnäts uppdrag

Regeringen beslutar om Svenska kraftnäts uppdrag genom
förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och årliga regleringsbrev. Verkets huvuduppdrag är att:

  • erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av
    el på stamnätet
  • utöva systemansvaret för el kostnadseffektivt
  • främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el
  • verka för en robust elförsörjning.

Organisation

Svenska kraftnät leds av styrelsen och generaldirektören som är myndighetens chef. Ulla Sandborgh utsågs till ny general-direktör av regeringen i början av december. Hon tillträder
den 1 mars 2017.

Koncernen består av moderföretaget, ett dotterföretag och sju intresseföretag i Sverige, Norge och Finland. Det största intresseföretaget är den nordiska elbörsen, Nord Pool, med huvudkontor i Oslo.

För samverkan med externa intressenter finns fem råd. Regeringen tillsätter ett insynsråd för elberedskap med uppgift att bevaka totalförsvarets och elföretagens intressen i beredskapsfrågor. Därtill utser generaldirektören ett driftråd, ett elmarknadsråd, ett dammsäkerhetsråd och ett planeringsråd för samverkan med olika externa intressenter.

Svenska kraftnäts styrelse utser inom sig en revisionskommitté för beredning av frågor om intern styrning och kontroll, finansiell rapportering och internrevisionsplan.
Kommittén stödjer vidare internrevisorns granskningsarbete och upprätthåller kontakt med Riksrevisionen. Svenska kraftnät är organiserat i nio avdelningar. Under verksledningen finns två chefsnivåer; avdelningschef och enhetschef med ansvar för verksamhet inklusive personal och budgetfrågor. Organisationen ses över och anpassas kontinuerligt för att verket på bästa sätt ska kunna hantera sitt uppdrag. Under början på året genomfördes vissa organisationsförändringar för att tydliggöra ansvaret för frågor som gäller regler för elmarknaden och utvecklingen av elsystemet och en avdelning för detta bildades.

Svenska kraftnäts styrelse och generaldirektör anger mål och inriktning för de olika verksamheterna och följer upp resultaten. Avdelningarna har ansvar för planering av sina verksamheter så att mål och krav uppfylls samt att regelverk inom respektive verksamhetsområde är ändamålsenligt utformade.

Styrdokumenten Arbetsordning och Delegationsordning ses över årligen. Arbetsordningen beslutas av styrelsen och Delegationsordningen beslutas av generaldirektören.

Verksamhetsplanerings- och uppföljningsprocessen

Verksamhetsplaneringen följer en gemensam årlig process och genomförs på samtliga organisatoriska nivåer. Planeringsprocessen inleds med en nulägesanalys, omvärldsanalys och riskanalys i ledningsgruppen. Mål och nyckeltal ses över och behov av större verksamhetsförbättringar identifieras. Utifrån arbetet i ledningsgruppen fastställer generaldirektören planeringsförutsättningar för verksamhetsplaneringen på avdelnings- och enhetsnivå och IT-förvaltning.

Verket följer upp och utvärderar den övergripande verksamhetsplanen med tillhörande riskanalys kvartalsvis med en årssammanfattning i februari efter avslutat verksamhetsår.
På övriga nivåer görs uppföljning enligt respektive verksamhets egna specifika planer. Internrevisorn rapporterar iakttagelser till generaldirektören samt till styrelsen och dess revisions-kommitté. Riksrevisionen genomför även särskilda granskningar av verksamhetsområden.

Under året tydliggjordes och konkretiserades processen för verksamhetsplaneringen på avdelnings- och enhetsnivå. Ett upplägg i workshop-form infördes för uppdraget (delegationen), intressentanalys (krav och förväntningar), målformulering, mätning och uppföljning samt verksamhetsförbättringar. Arbetssättet säkerställer den röda tråden från Svenska kraftnäts övergripande mål ned till mål för medarbetare. Dessutom ökar delaktigheten, engagemanget och förståelsen för styrningen på Svenska kraftnät. Detta arbete kommer att fortsätta även nästa år.

Inom projektverksamheten har ett projektverktyg införts för att underlätta portföljstyrning, projektplanering, resurs-säkring, riskhantering, uppföljning och erfarenhetsåterföring.

Under året vidareutvecklades även nycketal för att mäta prestationer och miljöpåverkan i verksamheten. Implementering av mätrutiner och uppföljning pågår och kommer att fortsätta 2017.

För att ytterligare kommunicera och skapa förståelse bland medarbetarna för verksledningens inriktning, ambition och förändringstakt beskrivs vision, mål, värdeord och verksamhetsportfölj på ett tydligare sätt på det nya Intranätet.

Investerings- och finansieringsplanering

Varje år gör Svenska kraftnät en fyraårig investerings- och finansieringsplan, som är underlag för de bemyndiganden som verket behöver inför kommande år. Planen lämnas sedan till riksdagen för godkännande med budgetpropositionen.

För planeringen på längre sikt fastställer Svenska kraftnät vartannat år en tioårsplan för investeringarna i stamnätet, en Nätutvecklingsplan. Denna kommer att uppdateras 2017. Nätutvecklingsplanen ligger till grund för verkets investeringsplanering och är också Svenska kraftnäts underlag till nästa europeiska tioåriga nätutvecklingsplan, Ten Year Network Development Plan (TYNDP).

Riskhantering

Riskhanteringen på Svenska kraftnät följer förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Syftet med riskhanteringen är att säkerställa att verket kan genomföra sitt uppdrag enligt instruktion och regleringsbrev samt underlätta för verksamheten att nå uppsatta mål. Som en del i den årliga verksamhetsplaneringen görs en riskanalys för att identifiera verkets mest väsentliga risker och en handlingsplan för kontrollåtgärder tas fram.

Under 2016 utvecklades processen för att identifiera verksövergripande risker. För att öka kvaliteten och bredda engagemanget bjöds representanter från hela verksamheten in till fyra riskanalyser i workshop-form. Riskanalyserna utgick från Svenska kraftnäts mål för kärnverksamheten. Resultatet användes för att verifiera och komplettera de verksövergripande riskerna.

Under året genomfördes även risk- och sårbarhetsanalyser enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. (Se vidare kapitlet Verksamhetsgrenar, avsnittet Elberedskap). De åtgärdsförslag som identifierades användes bl.a. i samband med värderingen av de risker som berör hela verksamheten.

En föreläsning på temat antikorruption hölls för samtliga chefer och frågan behandlades på samtliga enheter. Utifrån dokumentationen från arbetet på enhetsnivå identifierade ledningsgruppen möjligheten till korruption som ytterligare en risk som berör hela verksamheten.

Risker för hälsa, miljö och säkerhet (HMS) och andra risker för anläggningsprojekten har under året lagts in i det nya projektverktyget. Detta har förenklat åtgärdsplanering, uppföljning och rapportering.

Svenska kraftnäts styrdokument Riktlinjer för riskhantering ses över varje år och beslutas av styrelsen.

Risker

Här beskrivs några av Svenska kraftnäts risker och hur verket hanterar dem.

Verksamhetsrisker

Risk för omfattande störning på stamnätet

Hur stamnätet är dimensionerat och de regler och rutiner
för driften av elsystemet som finns ger elsystemet en grundläggande robusthet. Fel eller störningar i stamnätet, i kombi-nation med hög belastning på nätet, kan dock leda till att ett större område blir utan el med stora samhällskonsekvenser som följd. Personal utbildas löpande för att snabbt kunna
återställa driften vid eventuella störningar. Dessutom pågår arbete med att säkerställa att marknadskapacitet och drift-säkerhet i Norden behålls på hög nivå oavsett landstillhörighet.

Risk för sämre driftsäkerhet vid ökad andel
vindkraftproduktion

Det finns risk för att driftsäkerheten försämras när andelen väderberoende förnybar elproduktion ökar som exempelvis vindkraft. Driftsäkerheten försämras ytterligare då planerbar elproduktion som kärnkraft tas bort från marknaden. Detta
kan leda till att marknaden erbjuds lägre kapacitet vilket ökar elpriserna. Dessutom kan kostnader för reserver öka och i
förlängningen kan det leda till att förbrukning måste kopplas bort. Svenska kraftnät arbetar aktivt både internt och inom olika nordiska arbetsgrupper med att analysera och föreslå
lösningar på hur den framtida alltmer volatila elproduktionen kan hanteras i elsystemet.

Risker för förseninger eller kvalitetsbrister inom anläggningsprojekten

Det finns risk för förseningar och kvalitetsbrister i utbyggnadsprojekten p.g.a. utdragna samråds- och tillståndsprocesser, interna flaskhalsar samt ökat tryck från omvärlden i form av överklaganden och krav på bättre analyser. Inom Svenska kraftnät pågår därför ett arbete med att se över intern organisation, planering, prioritering, uppföljning, kommunikation
och systemstöd för att effektivisera de interna processerna.
Dessutom har verket en kontinuerlig dialog med Energimarknadsinspektionen för att öka förståelsen för varför stamnätet behöver byggas ut och om vikten av helhetsperspektiv.

Risker för olyckor och tillbud

Svenska kraftnät arbetar kontinuerligt med att förbättra och kvalitetssäkra miljöarbetet inom hela organisationen. Under året har nya krav enligt reviderat miljöledningssystem (ISO 14001) implementerats. Verket utför egna miljörevisioner och ställer miljökrav vid upphandlingen av bygg- och underhålls-entreprenader. Dessutom arbetar Svenska kraftnät med utbildning och intern kommunikation för att öka medvetenheten om de miljökrav som verket ska uppfylla. Se vidare kapitlet Hälsa, miljö, säkerhet och kvalitet.

Risker för säkerhetsrelaterade IT-incidenter

Svenska kraftnäts förmåga att övervaka och styra stamnätet bygger på väl fungerande IT- och telekommunikationssystem, och systemen har därför hög redundans. Det kan finnas en risk att system för övervakning och styrning av stamnätet drabbas av intrång eller andra säkerhetsrelaterade incidenter p.g.a. brister i säkerheten. Detta kan leda till störningar i stamnätet eller att det slås ut. Under året prioriterades därför det strategiska IT-säkerhetsarbetet med bl.a. en uppdaterad IT-säkerhetsarkitektur. Det befintliga systemet för styrning och övervakning uppgraderades och anpassades med bl.a. förbättrade säkerhetslösningar.

Risk för att europeiska nätkoder inte uppfylls

Det finns risk att Svenska kraftnät inte lever upp till kraven i EU:s nätkoder p.g.a. kort tid för att genomföra förändringar
och att nödvändiga verktyg saknas. Detta kan leda till att elmarknaden inte utvecklas i önskvärd takt. Svenska kraftnät bedriver ett flertal projekt för att möta kraven i nätkoderna, bl.a. arbetet med att ta fram en individuell svensk nätmodell (Individual Grid Model, IGM), som ett underlag för en gemensam europeisk nätmodell (Common Grid Model, CGM). Verket arbetar också med att öka datakvaliteten genom att införa realtidsdatasystem och nätdatabas. Svenska kraftnät deltar även i det europeiska projektet för intradag-handel.

Risk för oegentligheter

Under året identifierades åtgärder för att hantera risk för mutor och korruption vilka sammanställdes i en handlingsplan. Medarbetarna informerades om risker för oegentligheter via Intranätet och en visselblåsarfunktion infördes i slutet av året. Risken och åtgärderna ingår från och med 2016 i Svenska kraftnäts övergripande riskanalys och kommer därmed löpande följas upp tillsammans med övriga väsentliga risker på verksnivå.

Finansiella risker

Svenska kraftnäts centrala roll på elmarknaden och höga investeringstakt medför stora ekonomiska flöden. Därmed exponeras verket för en rad finansiella risker, bl.a. kreditrisker, valutarisker, ränterisker och likviditetsrisker. Verkets finanspolicy, beslutad av styrelsen, föreskriver en långsiktig hantering av dessa för att skapa stabila förutsättningar för Svenska kraftnäts ekonomi.

Till följd av de överföringsförluster som uppstår på stam-nätet är Svenska kraftnät en av Sveriges största elanvändare. Riskerna i samband med det hanteras enligt verkets riktlinjer för upphandling av nätförluster. Styrelsen har under året tagit beslut om att Svenska kraftnät från 2020 inte längre ska prissäkra el för sina nätförluster, utan handla upp denna löpande, till rörligt pris. Detta har inneburit att verket inte köper några elterminer för 2020 och framåt.

Myndighetens arbete med intern styrning och kontroll

I myndighetsförordningen (2007:515) ställer regeringen krav på att alla myndigheter ska ha en god intern styrning och kontroll. Svenska kraftnät omfattas även av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Den interna styrningen och kontrollen säkerställs genom Svenska kraftnäts organisation och delegation, policyer och riktlinjer samt verkets processer för verksamhetsplanering och riskhantering. Utvecklingen inom dessa områden har beskrivits ovan. Den interna styrningen och kontrollen säkerställs också genom ett gott ledar- och medarbetarskap och en väl fungerande information och kommunikation. Utvecklingen av ledar- och med- arbetarskapet beskrivs i kapitlet Medarbetare. Verket arbetar kontinuerligt med att vidareutveckla verktyg och arbetssätt för kommunikation och information. Under året togs bl.a. det nya Intranätet i drift, vilket innebar översyn av all information och nya funktioner för effektivare intern kommunikation.

Riksrevisionens årliga granskning av den externa rapporteringen och hur förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll efterlevs, visade inga väsentliga brister. Riksrevisionen genomför även särskilda granskningar av t.ex. stamnätsavräkningen, balansavräkningen, investeringsprocessen, upphandlingsprocessen och de ekonomiadministrativa rutinerna.

I november 2016 lämnade Riksrevisionen en granskningsrapport till Regeringen ”Förutsättningar för en säker kraftöverföring – Styrningen av Svenska kraftnät i genomförandet av energiomställningen (RIR 2016:28)”.

Efter sommaren 2016 tillsattes internrevisortjänsten, som varit vakant. Under hösten genomfördes uppföljningar på tidigare internrevisionsrapporter, bl.a. rapporterna ”Dokumenthantering i samråds- och planprocesser”, ”Förvaltning av IT-system”, och ”Verksamhetsplaneringsprocessen”. Områdena bedömdes ha en tillfredsställande intern styrning och kontroll. En revisionsplan för 2017 beslutades av styrelsen i november 2016

Säkerhetsarbete

Det internationella samarbetet inom bl.a. informationssäkerhet får allt större betydelse och drivande för arbetet är ambitionerna och de gemensamma europeiska utmaningarna inom IT-säkerhet. Svenska kraftnät deltog därför aktivt under året i de europeiska diskussionerna inom ENTSO-E, ENISA3 samt bi- och multilateralt inom Norden (NordBER4) om hur de gemensamma nya implementationerna och utmaningarna ska mötas på ett säkert sätt.

Svenska kraftnät arbetar för att upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande i samtliga delar av verksamheten. Under året anordnades två utbildningstillfällen för säkerhetsskyddsfunktioner inom elföretag och tre utbildningstillfällen avseende cybersäkerhet. Även interna utbildningar hölls för medarbetare inom Svenska kraftnät.

Under 2016 handlade Svenska kraftnät cirka 10 000 registerkontrollärenden. Dessa ärenden omfattar personutredningar och registerkontroll av personer som har säkerhetsklassade tjänster eller som deltar i kritisk verksamhet inom elförsörjningen. Verket vidareutvecklade även processen för det interna arbetet med säkerhetsskyddade upphandlingar med säkerhetsskyddsavtal (SUA). I syfte att kontrollera säkerhetsskyddet inom elförsörjningen genomförde Svenska kraftnät tillsyn av två elföretag och begärde in säkerhetsanalyser från ett tjugotal elföretag under 2016.

DOTTER- OCH INTRESSEFÖRETAG

Koncernen Svenska kraftnät har ett dotterföretag samt sju intresseföretag i Sverige, Norge och Finland.

Dotterföretag Omsättning

Svenska Kraftnät Gasturbiner AB

Bolaget ägs helt av Svenska kraftnät och har till uppgift att driva och förvalta de gasturbinanläggningar som bolaget äger. Anläggningarna behövs för att hantera störningar i elsystemet.

Bolaget äger elva gasturbiner i Varberg, Norrköping, Trollhättan, Norrtälje och Göteborg med en sammanlagd kapacitet på 690 MW.

Omsättningen uppgick till 101 (90) mnkr.

Intresseföretag Omsättning

Nord Pool AS

Företaget driver den nordiska elbörsen, dvs. handelsplatsen för den fysiska handeln med el i Norden och de baltiska staterna, den s.k. elspotmarknaden. Bolaget ägs gemensamt av de systemansvariga stamnätsoperatörerna. Svenska kraftnät och Statnett äger vardera 28,2 procent av bolaget. Energinet.dk och Fingrid äger vardera 18,8 procent medan Elering AS, Augstsprieguma tïkls AS och Litgrid AB äger vardera två procent.

Bruttoomsättningen uppgick till 161 000 (141 000) MNOK och nettoomsättningen till 355 (331) MNOK. Den fysiska elhandeln på Nord Pool uppgick till 505 (489) TWh.

Triangelbolaget D4 AB

För delägarnas räkning förvaltar bolaget bl.a. optoförbindelserna Stockholm – Oslo – Göteborg – Malmö – Stockholm. Intäkter från uthyrning förs direkt vidare till delägarna. Bolaget ägs till lika delar av Svenska kraftnät, Vattenfall, Ellevio och Tele2 Sverige.

Omsättningen uppgick till 64 (26) mnkr.

Kraftdragarna AB

Bolaget utför tunga transporter för företag främst inom elförsörjningen. Bolaget har därtill beredskap för brådskande transporter för delägarna.

Delägarna är Svenska kraftnät med 50 procent och Vattenfall med 50 procent.

Omsättningen uppgick till 36 (33) mnkr.

STRI AB

Bolaget bedriver forskning och utveckling inom området elkraftöverföring och högspänningsprovning på uppdrag av delägarna och andra intressenter. Delägarna är Svenska kraftnät med 25 procent, ABB med 50 procent, Statnett med 12,5 procent och DNV GL med 12,5 procent.

Omsättningen uppgick till 74 (86) mnkr.

Elforsk AB

Verksamheten gick i januari 2015 över till Energiforsk AB och Elforsk AB kommer att avvecklas under 2017. Svenska kraftnät äger 25 procent och Svensk Energi 75 procent av bolaget.

Omsättningen uppgick till ­ – (-) mnkr.

Energiforsk AB

Energiforsk bedriver uppdragsforskning och annan vetenskaplig verksamhet med anknytning till energiområdet. Svenska kraftnät äger 20 procent, Svensk Energi 30 procent, Svensk Fjärrvärme 20 procent, Energigas Sverige och Swedegas vardera 15 procent.

Omsättningen uppgick till 171 (184) mnkr.

eSett Oy

Bolaget har till syfte att hantera en gemensam nordisk balansavräkning. Verksamheten är under uppbyggnad och bolaget har ännu inga intäkter. Planen är att bolaget utför balansavräkningen från och med maj 2017. Delägarna är Svenska kraftnät, Fingrid och Statnett med en tredjedel vardera.

Resultatet uppgick till -­8 (-7) mnkr.

Resultat

De intresseföretag som ingår i koncernen och har störst påverkan på dess resultat är Nord Pool AS och eSett Oy. Svenska kraftnäts resultatandel i respektive företag tas med i koncernens resultat. Resultatandelarna uppgick till 11 (9) mnkr.

Res  ultatandelar från intresseföretag (mnkr) 2016 2015
Nord Pool Spot AS 18 15
eSett OY -8 -7
STRI AB -1 1
Kraftdragarna AB 2 0
Övriga 0 0
Summa 11 9